Njut av ljuset

Känner du dig tröttare under vinterhalvåret? Det kan bero på ljusbrist. Växlingarna mellan ljus och mörker är en viktig signal när kroppen ställer in dygnsrytmen, som i sin tur är kopplad till viktiga biologiska processer som vila, aktivitet, sömn och vakenhet. När dagens ljusa timmar blir färre ställer kroppen in sig på mer sömn.

I ljusrummet kan du  sitta och få extra ljus om du känner att du får för lite ljus under dagen. Ljusrummet är utformat för att vara så ljust som möjligt utan att blända. Här kan du bara sitta tyst, läsa, lyssna på musik, meditera eller samtala med en ljuskompis. Titta då och då in direkt i ljuset en kort stund eftersom ljusupptaget sker via ögonen(näthinnan).

Du kan ha dina vanliga kläder men får låna en vit filt och en vit kappa som bidrar till att hålla rummet så ljust som möjligt. Skorna tar du av dig redan i väntrummet.

Ät eller drick inget i ljusrummet

Du sitter i en timme åt gången 

OBS! Efter första gången kan man få ont i ögonen eller huvudvärk, vilket i senare sessioner uteblir, eftersom nervsystemet vänjer sig vid den nya retningen. Hur ofta du bör gå är olika för olika personer, eftersom vi är individer har vi olika behov. Vissa går en gång i veckan och andra behöver mer ljus och kan gå varje dag under en tvåveckorsperiod.

 

Ljusterapi - Botemedel mot höst- och vinterdepression

Varje år mellan oktober till mars drabbas många svenskar av höst/vinterdepression. Tyvärr är det ett mycket vanligt fenomen. Runt 20 % av svenska befolkningen känner av en förändring i livskvalitén under den mörka årstiden, ca 2-5 % har så svåra symptom att det betecknas som en depression. 
Säsongsdepression är en biologisk betingad depression. Den kan i hög utsträckning behandlas med relativt enkla medel.

Vad är då årstidsbunden depression?
Orsakerna är fortfarande delvis ett mysterium, men det är känt att vissa cellområden i hjärnan kontrollerar våra dagliga rytmer. Det är också känt att stämningsläget påverkas av mängden ljus som når våra ögon. Under natten producerar tallkottkörteln substansen melatonin, som gör oss sömniga. Morgontimmarnas kraftiga ljusgenombrott gör att melatoninproduktionen upphör.
Under gråa, mörka vinterdagar, speciellt inomhus, kommer det inte tillräckligt med ljus in till ögats näthinna för att sätta igång uppvaknandet.

Inre klocka
Människan har ett stort antal av 24-timmars biologiska rytmer, sk. circiadiska rytmer. Alla kontrolleras av en "intern klocka". Sömncykeln är en rytm liksom kropptemperaturvariationen. Hjärnans produktion av speciella kemiska ämnen som exempelvis sömnhormonet melatonin är en annan. 
På sommaren vaknar vi upp med solen och går tillsängs när det blir mörkt. Vår interna klocka är synkroniserad med solen. Under vintern måste de flesta "tvinga" sig själva att vakna upp medan det fortfarande är mörkt. Därmed blir sömn-vakenhets circiadiska rytmen ur spel i förhållande till de andra rytmerna. Den låter sig inte påverkas av en väckarklocka.

Ljusterapi
Efter många års forskning har man dock funnit att det går att påverka sömn-vakenhetsrytmen med hjälp av artificiellt ljus. Dock inte vilket ljus som helst. Otaliga experiment medljus av olika våglängd, färg, ljusstyrka(candela), belysningsstyrka(lux) och luminans(candela per kvadratmeter) har visat att helvitt ljus av en viss luminans är det enda ljus som i medicinsk mening kan påverka den rytmreglerande egenskapen i tallkottskörteln. Dessutom bör luminansen vara jämnt fördelad mot näthinnan i ögonbotten (den del av ögat som skickar ljussignalerna vidare till hjärnbarken). Detta är speciellt viktigt då det är näthinnans perifiera delar med ljuskänsliga nervceller som förmedlar ljusinflödet till tallkottskörteln.

Kraftigt ljus blockerar hjärnans melatoninsekretion. Med andra ord: dina hormoner vill att du fortsätter at sova, men ljuset övertygar hormonerna och hjärnan att det är dags att vakna upp. För nästan 80 % av SAD-patienterna är melatoninnivåerna som högst när det är dags att gå upp. För dessa personer är morgonbehandling det bästa. För andra människor minskar melatoninbildningen för tidigt på natten varvid de vaknar upp på efternatten och har svårt att somna om. Dessa personer har troligtvis bäst nytta av en eftermiddagsljusbehandling.

SAD - Seasonal Affective Disorder
Hur vet man att det handlar om just en årstidsbunden depression som går att avhjälpa med ljusterapi?
Dessa depressioner har mycket specifika symptom. Patienterna debuterar nästan alltid under hösten eller vintern, ungefär vid samma tid varje år. Undantaget är vårdepressionen som oftast kommer i april-maj. De vanligaste symptomen vid SAD förutom sänkt stämningsläge är extrem trötthet, nedsatt energi och minskat intresse för socoala aktiviteter. Ökat sömnbehov med uttalad morgontrötthet. Ofta är de sömniga dagtid, men piggnar till sent på kvällen. Dygnsrytmen är således så gott som alltid förskjuten, eller helt urspårad. Aptitökning, liksom viktuppgång är mycket vanligt. De får också nästan alltid sug efter sötsaker eller kolhydratrik föda, sk. sockersug.
Höst/vinterdepressionerna pågår under ett par veckor till några månader för att sedan avklinga. Det vanliga är att de tonar ut i februari-mars, när ljuset börjar komma tillbaka.Återfallet kommer dock i regel vid nästa säsong, vid samma tid. Problemen ökar ofta med stigande ålder. de ökar också proportionellt med breddgrad eller latitud. På våra breddgraderkänner ca 20 % av befolkningen en nedsatt energinivå under vintertid.
Den svårare formen av SAD, som innebär sociala handikapp, sjukskrivning, behandling m.m. är frekvensen i Stockholmstrakten 2-5 %, vid Polcirkeln drygt 20 %. Paris har det sydligaste ljusrummet i Europa. Längre söder ut, runt Medelhavet finns inte problemen. Det händer att hitflyttade medelhavsbor drabbas när de bosatt sig i Sverige, eller i andra nordliga länder.

Hur fungerar ljusterapi i praktiken?
De speciella ljusrum som används idag är grundat på forskningsresultat enligt ovan. Rummet är helvitt liksom inredningens ytor. Patienterna som behandlas får klä sig i vita kläder eller rockar och mörka partier kläs in i lakan. Detta för att minska ljusabsorbationen så mycket som möjligt. Mörka ytor drar ner luminansen.
Patienterna behandlas vanligtvis i 14 dagar, två timmar om dagen. Behandlingen brukar ge snabbt resultat, ibland redan efter 5-7 dagar. Under behandlingssejouren brukardet vara tillfälle att läsa en bok eller lyssna på musik. Patienterna får som regel alltid ett läkarbesök innan den första behandlingen för att fastställa diagnos, dvs årstidsbunden depression eller SAD. Andra diagnoser, som långvariga sömnstörningar, vissa ätstörningar m.m. kan också ha nytta av ljusbehandling.
Iblandåterkommer symptomen någon eller några veckor efter behandlingen, vilket gör att vissa patienter återkommer för glesare stödbehandling eller "boosterdoser".

Behandlingseffekt och biverkan
Cirka 80 % av SAD-patienterna blir helt eller nästan helt återställda. Effekten är dock kortvarig i många fall, men 50 % brukar klara sig genom vintern efer en 14-dagars behandling.Återstående 50 % brukar återfalla i symptombilden efter 2-4 veckor. De kan oftast klara sig med stödbehandling, men ibland kan det vara nödvändigt att lägga till en antidepressiv medicin.
Ljusbehandling tolereras av de flesta. Biverkningar är få, men det kan förekomma beskedliga biverkningar som huvudvärk och insomningsbesvär under en kort tid. I sällsynta fall illamående.

Källa: Miljöhälsan, www.miljohalsan.se